Hej på er! 

Som ni förstår har jag haft en sjukt dålig uppdatering på den sista tiden och det är på grund av mina aktiviteter, tro mig det är mycket! Och läxor och jag måste ju ha tid för att umgås med min familj och mina vänner. Bloggen blir bara något extra som släpar efter. Så jag har bestämt mig för en bloggpaus, något jag har funderat på länge. 

Det känns bäst, och det kanske är bättre än en massa små och slarviga inlägg. Det känns också som att bloggen inte har ett riktigt motiv. 

Men ta det lugnt, min lilla blogg kariär är inte över! Jag har nämligen planer fast jag återkommer om det när det är lite mer färdigt! 

Jag hoppas att ni förstår mig! Vi ses så länge!

Mvh Bella

Idag är jag hemma och är sjuk, så jag tänkte läsa klart en bok som jag började med tidigare i veckan. Boken heter "Varg nosar och jagar" och är skriven av Ulf Nilsson. 

Det är så här Ulf Nilsson beskriver boken (Innehållet som stog på baksidan):

"Allt startade med att vi ville hitta ett sommarjobb. Men sedan började det stora äventyret. Det här är den spännande historien om sommarlovet när vi klarade alltihop, till och med sådant som verkat svårt och omöjligt. Det gällde ju bara att nosa upp bra ide'er och jaga kluriga sätt att göra dem på. Vi som gjorde det var Isabel, Katarina, Göran och jag själv. Och min lillebror Max som jämt ville vara med. Och hunden Varg förstås..."

Jag gillade verkligen denna bok och jag rekomenderar den väldigt starkt för ni som vill läsa roliga och spännande böcker! Detta är en bra bok som jag verkligen hade svårt att lägga ifrån mig. 

Ett annat stort plus är att allt passar så bra ihop! Jag blir inte förvånad om jag kommer läsa boken en gång till!

Här kommer en liten bild:

Ha det bra!

JAPP! Nu nu är det äntligen dags för den första delen!   

Det kommer vara olika vem som berrättar den själva historien men jag skriver namnet i fet text ovanför!

Nu t.ex är det:

Kate Hamilton

Dagen var vanlig här på landet. 

Vinden blåste och det var mulet i himmlen. 

Sådant här tråkigt väder på sommaren var jag och Emma vana vid. 

Men snart skulle jag få slippa det, vi ska ju till lägret i Brindizi! 

Jag och Emma har varit sjukt upphetsade den senaste veckan.

Sju veckor med sol och bad, inga föräldrar som kommer i vägen. 

Men få tal på föräldrar, hoppas att mamma får det bra, pappa jobbar ju utomlands och kommer inte hem på hela året...

Tänk om hon känner sig ensam? Äh! Hon klarar sig. Hon kan ju umgås med vänner. Sedan kan jag höra av mig till henne lite då och då. 

'

Jag gav mammma en sista kram, som om jag saknade henne redan. 

Det kändes som det i alla fall.

- Är du helt säker på att du klarar dig själv? frågade mamma i sin hönsiga röst.

- Men gud mammma hur många gånger har du frågat den här morgonen!? utbrast jag irriterat.

- Förlåt gumman! Jag kommer bara sakna dig så mycket! suckade mamma djupt.

Mamma är en sådan där "katastroftänkande" person. Det har hon alltid varit. Det är därför hon blir så orolig och kan inte släppa taget om mig. 

Emma satt tålamodigt kvar i fotöljen och lyssnade på mitt och mammas samtal. 

Hon verkade faktiskt lite underhållen.

- Mamma det kommer att bli bra! Jag lovar, jag ringer dig och skickar vykort! Okej? sa jag. 

- Taxin är snart här och vi borde gå ut och vänta! Jag försökte få mamma lugn. 

- Okej. Förlåt! Jag älskar dig och ha det så roligt nu, du med Emma! äntligen började mamma le. 

- Äntligen! Alltså det här kommer att bli så sjukt roligt! hojtade Emma precis när vi hade gått ut.

- Ja, men det är ju klart. Men tror du inte att mamma kommer känna sig ensam? frågade jag tveksamt.   

- Oroa dig inte. Hon sa ju det själv! Att det var okej. Och nu är det ändå försent! Skicka ett vykort istället! sa Emma   som alltid har varit lite sådär..,jag-vet-allt-så-oroa-dig-inte tjejen.. Fast på ett bra och roligt sätt!

- Ja! Du har rätt! Hon klarar sig själv. Att oroa sig över henne ska inte få förstöra min resa! Och det var ju hennes ide' att skicka iväg mig på lägret! sa jag. 

- Bra! Så ska det låta Kate! Vi kommer ju att ha skit kul! utbrast Emma. 

Ja, vi skulle ju ha så himla roligt! Att bara få komma iväg en stund så skönt!

Efter en stund var vi  på väg till tågstationen i taxin. Jag hade verkligen fjärilar i magen. Emma kunde bara inte sluta prata om hur roligt vi skulle ha och att det säkert fanns sjukt söta killar där. Det är roligt att lyssna på Emma när hon är upphetsad.

På eftermiddagen så var vi framme, och jag kände på mig att den här sommaren skulle vara den bästa jag någonsin har haft! 

_________________________________________________________________________________________________

Okej, blir det här bra? 

Hoppas verkligen att ni gillar den!

Men kanske det blev lite väl tjatigt med mamman?

Skriv gärna i kommentarerna vad nu tycker är bra och kanske vad som skulle göra historien bättre! :)

Bella